Anders texter

Grårosa himmel utanför balkongen vittnar

för mig om rymdens kyla

Blundar, faller,

slocknar,

släcker

Vårens solkatter genom min karaff med vatten

springer fram och tillbaka över vardagsrumsbordet

Gröna blad,

väcker,

vaknar

vass egg

ska,

ska,

ska min hand

skar

min hand

led

Vad finns kvar av livet du lämnade,

bara ångest som flyter runt

Stannar, ilsket under natten

sedan åter till luft under morgonvingar

Att släcka den falnande glöden

är som att ramla i tomhetens hav

så djup

så kvävande djup,

detta omslutande orosvatten

Vandrar stilla i luft,

tömmer min ångest i små glas

för att inget känna

För att inte känna

vad du lämnade kvar

Trappan är hård o kall

i natt

Din kropp är mjuk

Blodet varmt

Ännu en tid

bara en

Våren i ådrorna

vittnar tyst

Att livet kommer

Livet kommer

Mäter ångest

i glas av vin

Fyller en karaff

-Ett glas till, bara

ett

Ensam i tystnad

med blick sårad

av livets svek

Vad hände?

Små vita piller

Tänjer gränser

Var finns

livet?

Imorgon vardag

Jobb igen

eller

tidsfördriv

Att överleva

bara en dag till

Idag och imorgon

och kanske

fler

Nickar mot glaset

Drömmer tyst

Ensam i saknad

Trappan är

tyst

Livet har fyllt

ett mått

Ansiktet ärrat

av

dagar

likt ekande hundskall

mellan betonghus

i mörkret

skall jag väcka

din slumrande

kärlek

i natt

Skriver tomma rader

Utan någon mening alls

Måste bara få berätta

Om ingenting och allt

Få ur mig all min tomhet

All min längtan, all min sorg

Tankar seglar sakta

Tystnar i min papperskorg

Så många ord utan mening

Så mycket stillhet i mitt blod

Dränker tystnaden så stilla

I tystnadens evighetsflod

Sexhundratio dagar senare

var allt försvunnit

Var tog tomhet vägen,

svarta tomhet

Döden är bara gul

Skriker i ögonen att

smärta är allt du kommer känna

Känn nåt då! Känn nåt då! Känn nåt då!

Gula jävla smärta, var är tomhet

Sexhundratio dagar från liv

Från liv till

gul

Sexhundratio droppar som föll

mot marken och fyllde

tomhetens hav

Salta tårar bränner min nakna hud,

 bränner i hjärtat djupa sår

Låter dom falla mot jorden så svart,

falla tungt likt minnen från igår

Salta tårar smeker nerför min kind,

för att likt regn skölja mitt inre rent

Önskar jag kunde minnas,

men inser trots allt, allt är försent

Faller i glömska, faller i gråt,

drömmer och sjunker i tider som var

Letar bland minnen,

efter bortglömda svar

Tårar så salta som havet i natt,

fräter min hud, blottar mitt kött

Söker utan mening fånga,

minnen som så stilla dött

Slocknade eldar i livets port,

saknar den glöd som livet mig gav

Vandrar vid sidan av jorden,

som till slut ska bli min svarta grav

Faller mot botten av mörkaste hav

kan inget annat än blunda och be

Salta tårar bränner min nakna hud,

sjunker i tiden, orkar inte se

Låter varma tårarna falla,

likt pärlor av glödande bly

Tunga, brännande smärta,

rispar min nakna hy

Om jag faller

mät min tystnad

Med timglas

Ur blanka blad

växer tröst

söker

ord

 att fånga

Min tystnad

fyller

dessa rader

När natten faller,

 då saknar jag din doft här hos mig

Nu mörkret stilla sänker sig

över hav över land

Och hjärtat brinner starkt

hos dem som ännu kan

Och längtans hjärta brinner i mig,

men nattens skuggor släcker mig

För när natten faller,

då saknar jag din doft här hos mig

Jag gråter och faller,

lika tungt som en sten

Nu bränner tårar sönder min kind

o svarta längtan

Över tid över hopp

Så när natten faller,

saknar jag din doft nära mig.

Någon,

vänd mitt timglas

innan sanden sinat helt

Någon,

led mig rätt

innan natten svept in mig i skuggor

Sanden rinner snabbare

natten längre

skuggorna tätare

Någon,

vänd mitt timglas

medan sand är

Natten faller över staden

Mörkret faller tyst

Tomma blickar möts över borden

På Chamiram

På Chamiram

sitter ilandflutna vrak

Kramar urdruckna glas

Jag vill inte minnas

Att du var en av dom

Jag vill inte minnas

Att jag var en av dom

Det är Micke och Kenta

Som alltid blir för full

Tog en svarttaxi ner på staden

När tiden blev för sen

Från den här platsen på jorden

Ledde vägen ut i natt

Alla väntar på att båten ska komma

Och ta oss med bort

På Chamiram sitter vraken kvar

Kramar sista droppen ur brustet glas

Livets dofter nådde mig i natt,

Det var som jag fann liv igen

Jag fyllde mina lungor med dina andetag,

Och jag andades lugnt och stilla

Livets dofter nådde mig i natt,

Det var som jag fann ro igen

Smärtans svarta saknad försvann

Genom dina stilla andetag

Jag fann liv igen

Kom kyss mig Susanna,

kom lek med mitt hår

Önskar du stannar,

lämnar ett spår.

Min längtan är given,

min törst utan slut.

Falnar så sakta

tills det helt brunnit ut

Jag längtar och faller,

Susanna i dig.

Faller i djupet

tills du lämnar mig.

Vill inte känna allting som sker,

orkar ej kämpa,

vill inte va med.

Jag brinner och falnar,

Susanna i dig.

Faller och sjunker

tills du lämnar mig.

Jag vill inte verka skyldig

Jag vill inte verka skyldig

Jag vill inte verka skyldig

Till nånting

Jag vill inte va dom andra

Jag vill inte va dom andra

Det finns läppar jag aldrig mött

Ser dom komma genom parken

Ser dom stirra på min blick

Jag vill inte va dom andra

Jag vill inte va dom andra

Låt oss bara låtsas

att vi går hand i hand

Tomhet i mitt fönster

Var allt du lämna kvar

Det finns vägar utan mönster

Ett rutnät utan svar

Jag smakade på livet i natt,

dina kyssar med mjuka läppar

Doften av liv fann snabbt till min själ,

den öppnade upp min innersta längtan.

Det var en doft av lycka och av liv

Det doftade som daggen i gräset

Vilsna tankar flög från mig bort och

jag låg stilla kvar, orörlig

Jag målar svarta febermåsar i taket i natt

Dödens måsar som sveper i rummets svärta

Stanna, stå stilla, sluta flaxa

Jag tvingar dom fast i taket

Jag målar febermåsar svarta som själva taket

Skuggor vita som speglar

stannar vid min nakna pensel

Jag ska spetsa febermåsar på små nålar

likt fjärilssamlaren

och öppna min feberpuls

Jag minns vårt barndoms pojkrum

som vi delade, jag och du

Med affischer och skivor på väggen

så många dagar sen nu

Vi har blivit vuxna

du kanske mer än jag

Hur vi än väljer att leva

så finns liv ännu kvar

Du finns alltid vid min sida

Precis som du gjorde då

när jag som mest behövde dig

Minnen svåra att förstå

Vi gick stigen uppför berget

Samma spår som hon och jag

Du gick stark och tyst

när jag gick stum och svag

Vi satte oss på bänken

i gläntan i solens sken

Vi talade om livet och tiden

och om det som ska komma sen

Jag vet inte om jag någonsin

tackat dig för att

du fanns där bredvid mig

när dagen blev så svart

Men jag skriver dessa rader

hoppas du ska förstå

att jag älskar dig brorsan

lika mycket nu som då

Jag hoppas jag kan få finnas

där för dig som du fanns för mig

någon gång om du behöver mig

vill jag vara stark för dig

Du får tycka mina ord är fåniga

du får skratta om du vill

Men dom flödar ur ett naket hjärta

Som är lyckligt att du finns till

Jag gör allt för dina läppar

Låt mig bli ditt skydd för vinden

Jag gör allt för din rosenröda mun

Din doft djupt inne i mig

Fyll mina lungor med ditt liv

Låt mig andas genom dig

Nyvaket gräs mellan nakna tår

Sval dagg som fuktar våra steg

Lär mig vara din fjäril

Låt mig leva inom dig

Din dagg är mina tårar

Regnet faller i min själ

Ilsket biter frosten gräset

Tysta skrik ekar i månskogen

Trädets kalla, bleka fingrar speglar sig mot nattmånens tystnad

Karga, isande skrik

Vinden tvingar sig in, rispar öppna sår över huden

Blödande sår

Nacken bryts som istapp faller

Vattnet ligger väntande stilla

Ishinnan brister av vindens beröring

Slits sönder, blottar blod stiget ur djupets tysta mörker

Isen skriker inatt

Vintern segrar alltid till slut, lämnar stillhet

Fruset nypon

En gravsten över höstens slut

Vindens vassa naglar sliter

Rispar sönder hud och fingrar

Tömmer skrik, från djupet ångest av ilskna fingrars rop

Kylan fryser fast

Vägrar släppa taget kring livet, smärtan bränner

Dödens väntrum

Isen föds under månens smärta

Härdade hand

Torr o

narig

År av tid

Blicken svag

En tår

tillbaka

Tid av liv

Händer skakar

Inte av ålder

Inte av oro

Du behöver inte

fråga

Varför

Du vet

Glaset mot munnen

Vatten på hakan

Fyller tomrummet med fel

alkohol och tabletter

inte bra, jag vet

Men när natten är oändlig och tiden än dock slut,

döm mig då

Vem var jag,

vem är jag

Alla minnen suddiga,

vill inte veta, orkar inte veta

Orkar inte tänka,

vill inte tänka

Vill bara glömma och minnas

orkar inte tänka, orkar inte vara

Fyller tomheten med fel

för att slippa vara

Ingen förstår

Jag vet att ni inte förstår

Hur skulle ni kunna förstå,

Ni som alltid varit förstående

Dövar tankarna så att det blir tyst

Orkar inte vara

Orkar inte känna

Orkar inte vara, vill inte vara

Din stillhet kom för fort

Jag hann aldrig vara med

Din slocknad blev för kort

Och jag hann aldrig vara med

Jag hann aldrig vara med

Med tiden flöt du bort

Och jag hann aldrig

vara med

Det var den gråaste dan på året

Hela sommaren var i övrigt fin

Just den dagen föll himlens tårar

Genom sorglig blekgrå gardin

Jag smekte din panna

Sjuttiofem timmar till ett slut

Så stilla du falnade

Tystnade och andades ut

Att min skugga

stod upp

När jag själv föll

Kommer jag aldrig

förstå

Genom blickar

Brände

även månen

Min hud

Slutna ögon

tystnade er värld

Jag kände hjärtat bulta o jag hörde pulsen slå

Jag tänkte om jag dör nu blir det för dessa andetag

Allt för din godhet

Allting för dig

Allt för din kärlek

Allting för dig

Jag vandrar längs piren en försommarkväll

Natten ljuv emot mig jag drömde stilla om dig

Natten vandrar långsamt som jag, men dagar far

Stillhet ska vi känna I varje andetag

Allt för din längtan

Allting för dig

Allt för din drömvärld

Allting för dig

Längs de tomma spåren där tågen slutat gå

Ser jag vägen framåt mot det klaraste av mål

Vandrar längs med vatten som leder bort och hem

Drömmer om att falla, resa genom dig

Allt för din stumnad

Allting för dig

Allt för din vänskap

Allting för dig

Går på tomma gator där livet stannat till

Enda ljud som hörs är mina andetag

O hjärtat som stilla skär o pulsen som slår

Allt för din skönhet

Allting för dig

Allt för din saknad

Allting för dig